Nej, "AI" skriver inte bra essäer.
Vid det här laget har nog alla läst åtminstone en artikel där författaren slår fast att språkmodeller[1] kan skapa texter på nivå med en människa, och så länge man hakar på en massa kvalitetsänkande krav (skrivet på högstadienivå, om ett välkänt ämne det skrivits mycket om, får redigeras i efterhand) så visst. Det stämmer.
Men om du vill läsa någonting som ger dig ett övertag, eller som på allvar utmanar dig, så är det inte språkmodeller du ska fråga. Ett ganska enkelt sätt att testa detta är att be en språkmodell skriva en text om ett nischat ämne som man har som intresse. I mitt fall bad jag en språkmodell skriva en text om hur Taoismen påverkat Ursula Le Guins författarskap.
Här är min prompt: you are a distinguished professor of the humanities at a Ivy league university. You will write a short essay for your blog where you will dive deep into the taoist influences of Ursula k Le Guins writing. It will be written in a professional yet accessible tone. Deliver the results in swedish
Resultatet är verkligen helt okej, som du kan se här nedan på färgad bakgrund. Efter texten kommer mina kommentarer, och en länk till en text som en verklig professor i humaniora skrivit.
Taoismens inflytande i Ursula K. Le Guins litteratur
Ursula K. Le Guin, en av de mest inflytelserika författarna inom science fiction och fantasy, har länge fascinerat sina läsare med sina tankeväckande och komplexa berättelser. Som en framstående professor i humaniora vid ett Ivy League-universitet vill jag här utforska hur Le Guins författarskap påverkats av den antika kinesiska filosofin taoism och hur detta inflytande har gett hennes verk ett särskilt djup.
Taoismen, som grundades av filosofen Lao Tzu, präglas av en strävan efter balans och harmoni i livet genom att följa "Tao", den naturliga ordningen i universum. Denna princip är uppenbar i Le Guins berättelser, där hon ofta behandlar teman som dualitet, konfliktlösning och harmoni mellan människor och deras omgivning.
I Le Guins mest kända verk, "Jordsjö"-serien, återfinns taoismens inflytande tydligt. Huvudpersonen Ged, en trollkarl som söker kunskap och makt, upptäcker att hans strävan efter personlig makt får förödande konsekvenser. Ged måste lära sig att följa en mer taoistisk väg, där han accepterar sina begränsningar och finner balans mellan sina egna ambitioner och universums naturliga ordning.
Le Guins roman "The Left Hand of Darkness" är ett annat exempel på hur hon väver in taoistiska principer i sina verk. I denna bok introduceras begreppet "kemmer", en cyklisk period där planetens invånare antingen blir manliga eller kvinnliga. Le Guin utforskar här dualiteten i kön och hur dessa skiftningar skapar en dynamisk balans i samhället, något som återspeglar taoismens strävan efter harmoni.
Förutom tematiska kopplingar till taoismen använder Le Guin även taoistiska begrepp i sin prosa. Hon lånar ofta idéer från "Tao Te Ching", den centrala texten i taoismen, för att skildra sina karaktärers resor och för att ge sina berättelser en filosofisk underton. Le Guin har också översatt "Tao Te Ching" till engelska, vilket ytterligare bevisar hennes intresse och engagemang för taoismen.
Sammanfattningsvis är Ursula K. Le Guins författarskap djupt influerat av taoismen, vilket har bidragit till att hennes verk framstår som både tankeväckande och filosofiska. Genom att utforska taoistiska teman och begrepp i sina berättelser erbjuder Le Guin sina läsare en inblick i en annorlunda världssyn och en möjlighet att reflektera över den naturliga ordningen och harmonin i livet.
Som sagt, det här är inte dåligt. Några snabba kommentarer bara:
- Jordsjö-serien algoritmen nämner heter Övärlden-serien på svenska. Algoritmen har översatt Earthsea rakt av
- Jag har svårt att tänka mig att en livs levande professor valt att inleda med frasen “Som en framstående professor i humaniora vid ett Ivy League-universitet”.
- Visst blir det tjatigt?
- Det är intressant att de två mest uppenbara exemplen “The Dispossessed”, och “The Lathe of Heaven” inte nämns. Istället väljer språkmodellen Le Guins två mest kända verk.
Nu har vi lyxen att kunna jämföra språkmodellens text med vad en riktig professor i humaniora skrivit om just Taoismens inverkan på Le Guins författarskap, här kommer ett litet smakprov, men jag rekommenderar att du läser hela hans essä.
“[…] this is very closely related to [Ursula K. Le Guins] fascination with Daoism, and illuminates certain contrasts between Confucianism and Taoism – especially as regards the purpose of education. Among other things, Confucianism is a way of breeding rulers. It emphasizes righteousness (yi 義) as a key virtue – but especially for rulers. (See this overview by Mark Csikszentmihalyi.) The practice of yi is essential to legitimizing and consolidating political authority – and this is why the famous Imperial Examination, used to identify candidates for civil service, was so deeply grounded in the neo-Confucian classics.
By contrast, Daoism does not make governors but rather sages, and the Daoist sage has no interest in ruling. If the key virtue of the Confucian ruler is righteousness, the key virtue of the Daoist sage is inaction: wuwei. And this is the virtue that Ged, knowing who Arren will become, tries to teach him. That is, Ged believes that even for a king righteousness sometimes may be inadequate.”
Jamen sluta gnälla!
"Det kommer bara bli bättre!" är något jag har hört sägas om språkmodeller vid flera tillfällen, men jag vet inte… det är ganska enkelt att argumentera för att det kan bli sämre.
Den stora skillnaden mellan de olika versionerna av GPT (språkmodellen som driver ChatGPT) är mängden data de tränats på. Om vi förutsätter att normalfördelningskurvan går att applicera på innehåll som publiceras på nätet, och jag vet inte varför det inte skulle gå, så är den absolut största mängden data som språkmodellerna tränats upp på medioker. Och eftersom språkmodellerna är byggda från grunden att välja det mest sannolika ordet ur en mängd data, som till största delen består av mediokert innehåll, så kommer de med andra ord alltid producera mediokert innehåll.
Just nu publiceras det väldigt mycket texter genererade av språkmodeller, och jag har svårt att se att det kommer att minska. Det innebär att nästa gång de företag och forskningscenter som tränar språkmodeller samlar in nya texter att träna sina modeller på, så kommer de få in en massa mediokert innehåll de själva genererat. Det är inte svårt att tänka sig att resultatet kommer bli som i det klassiska ”I am sitting in a room” exemplet, där en person spelar in sig själv och sedan spelar in ljudet av den inspelningen om och om igen tusen gånger, tills det enda som är kvar är ett brus[2].
Så länge vi inte har en algoritm som kan skilja originellt och intressant innehåll från mediokert så kommer detta leda till att vi får allt sämre resultat av språkmodeller. Källan förgiftar sig själv.
1 ChatGPT och liknande textgeneratorer använder sig av LLMs, large language models (stora språkmodeller på svenska) för att spotta ur sig en serie ord, där varje ord är ett av de mest sannolika att följa de föregående orden, i den givna kontexten.
