5 min läsning

Mellofinalen, digital strategi och hemligheten bakom ett långt liv

Nej, Måns förlorade inte mot KAJ – han förlorade mot Greczula, Klara Hammarström, John Lundvik och Erik Segerstedt. Nej, KAJ hade inte en svår utmaning, de hade ett enormt övertag.

Skrivet av
Kristoffer Yi FredrikssonDigital Strateg10 mar, 2025

Inom affärsstrategi pratas det bland annat om Blue Ocean, det vill säga att man istället för att stånga sig blodig mot en massa konkurrenter hittar en egen marknad där ingen kan konkurrera. En välkänd utmaning inom alla-mot-alla-brädspel, som RISK, är att när A anfaller B, gynnar det C. Spelare C har inte slösat en massa resurser utan kan gå in och ta över de länder som har minst arméer kvar. Undvik konflikt, tävla på dina egna villkor.

Många sa att 2025 var ett ovanligt starkt mello-år, och det är sant ur ett ”det är ovanligt många starka bidrag i mello-elitgenren”-perspektiv. Med mello-elit menar jag den typ av bidrag jag räknade upp i början, den typ av musik och artist som vuxit sig stark i Sverige det senaste decenniet. Det vill säga artister som tar Melodifestivalen på blodigt allvar året runt, och inte bara under de sex veckor den pågår.

Jag vill vara tydlig med att under Melodifestivalperioden är mello blodigt allvar för hela Sverige – och det är just det som gör den så bra. En underbar fristad från den trötta cynism som MCU bombarderar oss med resten av året. En plats där alla kan ha fjäderboa och glittrig hatt. I år tycker jag dessutom att programledarna, mellanakterna, skämten och produktionen var ovanligt bra. Bäst av allt var tveklöst när Kayo hoppade in för Keyo utan att någon förklarade skämtet. KO!

Men tillbaka till Blue Ocean-strategin (och eftersom all digital strategi är helt vanlig strategi så finns det lärdomar för oss alla att hämta från Melodifestivalen). Eftersom det var så många bidrag i mello-elitgenren började de kannibalisera varandra.

KAJ hade däremot ingen konkurrent. Den som gillar proffsig humor och trallvänlig epa-dunk hade bara ett alternativ att rösta på, vilket gav KAJ 90 poäng. Mello-eliten fick mer än dubbelt så många poäng – totalt 232. Sverige föredrar med andra ord polerade poplåtar.

Om den som fick minst poäng i elitgruppen inte hade varit med, hade Måns vunnit. Gapet mellan KAJ och Måns var 9 ynka poäng, John Lundvik fick 25.

Ännu mer intressant är att om Hooja eller Markoolio varit med och tävlat hade Måns också vunnit. De hade knaprat åt sig av poängpoolen ”vi som gillar proffsig humor och epa-dunk”. Kanske hade det räckt med att Ronny & Ragge ställt upp som tävlande och norpat lite humorpoäng från KAJ för att ge guldet till Måns. De vann på tur, och Måns förlorade på grund av otur.

Precis som med hemligheten bakom ett långt liv är tur den avgörande ingrediensen – oavsett hur proffsig man är eller vilken genre (eller marknad) man representerar. Eller så gör man som Loreen och tar med en motorsåg till ett kuddkrig – men det är en helt annan strategi, och en helt annan bloggpost.